Tag Archives: brottslighet

Definitionsrätten- Att bestämma hur saker och ting ska belysas.

10 Feb

En viktig fråga i den offentliga debatten som föregick det senaste valet var den om brottslighet. Det finns ett direkt samband mellan det sätt som medierna rapporterar om problemet samt verklighetsbilden som människor har om den. Det gäller alltifrån, hur utbredd det är, vilka som begår brotten, samt vilka som mellan raderna kan utläsas vara dess offer.

Ett parti som Sverigedemokraterna vinner en del röster på det här (även andra partier som allmänt talar om hårdare tag drar naturligtvis nytta av det). Genom att påstå (paradoxalt nog, det som medierna de själva anklagar för att vara PK gör) att brottsligheten ökar och att det till mesta dels är  invandrare som är förövarna och svenskarna offren sprids en myt som inte har täckning i verkligheten. Vad som är ännu värre, det sättet man berör brottsligheten på undviker det mest centrala, den sociala ojämlikheten som grund för brottslighet.

Nu är det så att de flesta som inte vill styras av fördomar kan titta i BRÅ:s egna statistik. För det första så stämmer det inte att brottsligheten har ökat. För det andra är det främst invandrarna som är de som råkar mest illa ut. Men kategorin invandrare skulle kunna bytas ut mot en annan kanske ännu mer talande kategori, klass.

Det skulle vara intressant att se hur många människor ur de lägre klasserna, invandrare som svenskar, som anser sig otrygga. Vi skulle dock inte nöja oss med att konstatera att det möjligen är så, utan även problematisera i sådana fall varför det är just i dessa områden människor känner sig som mest otrygga. Sociala nedskärningar slår så klart ut mot den här gruppen, medan de mer välbärgade kan fortsätta att ha det tryggt i sina kvarter med vakter, alarm, privata skolor, privat vård och annat som man kan bekosta själva.

Genom att eliminera den typen av analys och osynliggöra den, kan man istället individualisera strukturella problem. Att Sverigedemokraterna inte förstår att det hänger ihop med social ojämlikhet beror naturligtvis på deras förkärlek att se allt i termer av ”kultur”.  

Det har hävdats att vi i Sverige inte vågar tala om ”invadnringens konsekvenser”, det är nog sannare att det man inte vågar tala om idag är ”klass” och dess sociala konsekvenser. Gör man inte det kuturaliseras problemet, alternativt individualiseras. Så kan den ekonomiska ojämlikheten, som är grunden till brottsligheten, fortgå och ej beröras och människor istället attraheras av missvisande förklaringsmodeller.

Annonser

Statistiska samband

25 Apr

SD och dess anhängare argumenterar ofta för att det råder ett samband mellan invandrare, dess ”kultur” och brottsbenägenhet. Alla avvikande beteenden som klump kategorin ”invandrare” uppvisar sägs kunnas bero på och kunna förklaras med hjälp av deras ”kultur”.

På så sätt är motiven till inbrott, våldtäkter, bilbränder, stenkastning och allt annat som uppmärksammas av media främst beroende av kulturella faktorer.

Speciellt är det invandrare från mellanöstern och norra afrika som sägs vara överrepresenterade i t.ex. våldtäkter. De som jag hör hemma med, chilenarna, vi uppvisar tydligen större ”kulturell” benägenhet för att vara inbrottstjuvar och ficktjuvar, och då och då röka braj. ”Svenskar” däremot är befriade från kulturella förklaringar i samband med dessa händelser i deras förklarinsgmodeller.

De som följt den här bloggen vet att jag brukar ta upp ämnet och ni vet att flera personer som kommenterar i samband med detta argumenterar för att det finns ett sådant samband och använder sig av statistik för att ”bevisa” det hela.

Man rabblar upp siffror som att i 4 av 10 fall är våldtäktsmannen från den och den ”kulturen”. I 7 av 10 fall är den si och så och bla,bla,bla..

Men betyder de här siffrorna, som i en första anblick verkar vara trovärdiga , att det även råder ett kausalt samband mellan kultur och brottet i fråga? Alltså att ”kulturen” orsakar den här typen av brott? Förstår vi brotten bättre genom att belysa de på det sättet som SD och dess anhängare gör?

I de flesta statistik böcker brukar det stå följande (och som alla som läser SD:s statistik borde tänka på):

Ett statistiskt samband behöver inte innebära ett kausalsamband.

Det vanligaste statistiska missförståndet är att man tror att bara för att det finns ett statistiskt samband mellan två variabler så innebär detta även att det finns ett kausalsamband, ett orsakssamband, mellan dessa variabler.

Det behöver absolut inte vara så. T.ex. tar Borg (2006) upp att sambandet som finns mellan glassätande och drunkningsolyckor inte betyder att risken för att man ska drunkna ökar om man äter glass. På samma sätt betyder inte det att ”invandrare” överrepresenterade i brotts statistik är samma sak som att risken för att vara kriminell ökar för att man är ”invandrare”.

Det kan finnas bakomliggande variabler ,som det heter med statistiska termer, vilket i klarspråk betyder att det kan finnas andra orsaker än ”kulturen” eller ”etniciteten” som egentligen är den förklarande orsaken till den uppvisade statistiken.

I exemplet med glassätande och drunkningsolyckor är det så att den bakomliggande variablen som påverkar sambandet mellan båda dessa är variabeln, vädret. Statistiska samband är ingen garanti för att det handlar om ett kausalsamband.

Tänk på det nästa gång ni ser dessa siffror. Statistik används oftast av de här krafterna för att inge seriositet och vetenskaplig legitimitet men de analyseras helt fel av de som avänder sig av dem. Om det beror på okunskap eller att man med flit vill manipulera analysen av siffrorna får ni själva avgöra.