Fredspristagaren Obama

8 Jan

Det fanns många som hoppades på en förändring vad gäller USA:s utrikespolitik i och med valet av Obama. Obama själv talade om behovet av internationell samarbete, om tillbakadragande av ockupationstrupper och om stängning av Guantanamobasen.

Massmediebeskrivningarna var, till största del, lyriska över det faktum att USA hade valt en svart president. Just att han var svart underströks. Detta var historiskt. Och inte nog med att han var afroamerikan, han var också demokrat till skillnad från den tidigare vite krighetsande republikanen Georg W. Bush. Äntligen skulle de etnisk diskriminerade afroamerikanerna få det bättre och hela världen skulle få uppleva en tid där freden skulle ges en chans. Obama fick Nobels fredspris nästan innan han ens hunnit in i vita huset.

Förhoppningarna var naturligtvis överdrivna. Som president för USA gäller det att i första hand säkra ”amerikanska intressen”, vilket med andra ord betyder att agera i samklang med de mäktiga företagens intressen. Det är ingen slump att politiska representanter (ministrar) oftast även innehar/innehaft viktiga poster inom just företagsvärlden. Sålunda använder de sin politiska makt för att på ett politiskt plan skapa förutsättningar för de företag de egentligen representerar. USA:s alla presidenter- oavsett om han nu råkar vara svart eller imorgon vara en kvinna- kommer därför alltid att agera utifrån den sociala positionen han/hon representerar och inte utifrån sin hudfärg eller kön. Hotas ”amerikanska intressen” kommer presidenten i USA- även om det, som sagt, råkar vara en svart eller en kvinna- att (re)agera med antingen ”ekonomiska sanktioner” eller direkt krigsföring. Allt annat är falska förhoppningar.

Egentligen tycker jag synd om de som hoppades så mycket på Obama (eftersom det redan då inte fanns grund för det). En av de värsta känslorna man kan uppleva är känslan av att hoppet krossas av brutna löften. En efter en har de brutits vad gäller utrikespolitiken. Så även nu vad gäller Guantanamo. Ett gott råd för framtiden är därför att alltid vara kritisk när masshysterin drar igång och att aldrig glömma att det råder ett intimt samband mellan politiker och ekonomiska intressen och att dessa i slutändan alltid måste försvaras med hjälp av militär om de utgör ett ”hot mot amerikanska intressen”.

2 svar to “Fredspristagaren Obama”

  1. John Olsson januari 8, 2011 den 3:12 e m #

    USAs president är ingen diktator utan måste rätta sig efter demokratiskt valda representanter i Kongressen och Senaten. Dessutom får man räkna med att en president efter han tillsatt sin post kan se saker och ting lite annorlunda.

    I svensk vänster-media snackar gärna om ”USAs krig”. Men med detta har man lagt in en lögn redan i definieringen av krigen man pratar om.

    Kriget i Irak är över sen flera år tillbaka, och numera är det Irakier och utländska terrorister som krigar mot Irakier. I Afghanistan fortsätter kriget, men detta krig är ett krig mot terrorismen och Talibanerna som ger support till terrorismen. USA må vara ledare i detta krig men har ett 40-tal allierade länder på sin sida (även Sverige). Alltså är detta inte ”USAs krig” utan snarare ”demokratiska länders krig mot terrorismen”.

  2. Björn Nilsson januari 8, 2011 den 6:04 e m #

    Endera dan kanske man upptäcker att karln inte är svart utan brun också!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: