Vem ska kasta första stenen?

23 Jan

I valtider finns en tendens från de borgerligt kontrollerade massmedierna att fokusera på de mest irrelevanta frågor man kan tänka sig. För egentligen handlar, Monas röda väska,  inte om att ens diskutera eller problematisera det väsentliga, politikers distansiering från de man företräder, utan om att peka ut Mona som dubbelmoralisk i sitt agerande. Det handlar om att misstro och misstänkliggöra.

Men kan den upprörda högern och borgerligheten kasta första stenen?

Att upprördheten kan infinna sig hos de röda väljarna kan man förstå, för många av de som röstar på Mona kan 6000 kronor vara drygt hälften av månadslönen (det är den här känslan man vill exploatera). Det är skrattretande att se det stora socioekonomiska avståndet mellan företrädare och företrädda men är en realitet av klassamhällets formation.

Men på något sätt känns debatten löjlig. Ungefär som det häromveckan påpekades att Ohly besökt ett privatsjukhus..

Det har för länge sedan gått upp för allt fler på vänstersidan att de etablerade arbetarpartiernas företrädare alltmer kommer från en medelklass som har lite eller nästintill inget gemensamt med dem de avser att representera. Det är så att säga inget nytt. Den debatten är livlig, nödvändig, akut och pågår för fullt på vänsterkanten.

Väskedebatten handlar därför mer om högern och deras försök att dra nytta av situationen. För vem tror att högern skulle vara konsekvent och vilja åtgärda problemet genom att införa arbetarlön för politiker som representerar oss?

6 svar to “Vem ska kasta första stenen?”

  1. Björn Nilsson januari 23, 2010 den 8:41 e m #

    Varför inte göra det – kräva att borgerliga politiker skall acceptera en genomsnittlig arbetarlön? Det kunde väl vara kul att se reaktionen i alla fall!

    Man kanske kunde kräva samma sak av Röda Korsets styrelseordförande? För hans årsarvode skulle man kunna få 137 väskor à 6000 bagis.

  2. organiskintellektuell januari 24, 2010 den 1:41 f m #

    Björn- Ja, det är ingen dum idé. Man skulle nog ganska fort få bort alla karriärister. Skulle vara roligt att se reaktionen och vilka argument man skulle komma på för att rättfärdiga det hela…

  3. Björn Nilsson januari 24, 2010 den 8:34 f m #

    Den första och kanske enda försvarslinjen kan nog förutses: ”Det måste vara bra lön för att toppkrafterna skall söka sig till politiken.” Och därmed har man sopat bort gamla mossiga idéer om förtroendeposter och kamp för ideal och alternativ.

Trackbacks/Pingbacks

  1. De Nya Moderaterna och en Ny Demokrati « Nemokrati - januari 24, 2010

    […] Tibergs blogg,   ETR blogg,  Svart på vitt – Märklig debatt om Sahlins väska,  Organisk intellektuell,  Thomas tvivlaren – med tvivlet som insats,  Under den lugna korkeken,  Fri och […]

  2. Sven Otto Littorin om Valfriheten och a-kasseavgiften « Nemokrati - januari 24, 2010

    […] Tibergs blogg,   ETR blogg,  Svart på vitt – Märklig debatt om Sahlins väska,  Organisk intellektuell,  Thomas tvivlaren – med tvivlet som insats,  Under den lugna korkeken,  Fri och […]

  3. De Nya Moderaterna och en Ny Demokrati « Nemokrati - januari 24, 2010

    […] tycka2,   Tibergs blogg,   ETR blogg,  Svart på vitt – Märklig debatt om Sahlins väska,  Organisk intellektuell,  Thomas tvivlaren – med tvivlet som insats,  Under den lugna korkeken,  Fri och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: