Tycker du att du får vänta för länge på t.ex. akuten i landstingsdrivna sjukhus och kommer fram till den geniala slutsatsen att det beror på att de är offentligt drivna? (och att vi därför bör ersätta de med privata alternativ för ”effektivare” vård?)

En avliden kvinna fick vänta  i 11 timmar på att en läkare kom och dödförklarade henne och fick ligga kvar ytterligare några timmar tills någon kom och förde bort henne. CAREMA heter vårdföretaget som ”effektivt” tog hand om dödsförklaringen (skyll på att det var jul, att det inte står i lag bla,bla,bla).

Så här gör Carema reklam för sig själva:

”Vi ser vad som fungerar bra och mindre bra. Samtidigt ser vi vad som skulle kunna förbättras. Helt enkelt hur den nya svenska vården och omsorgen borde se ut. Det finns många bra idéer. Vår viktigaste uppgift är att göra dem till verklighet”

Bakom ord som den ”nya svenska vården och omsorgen” döljer sig ett begär efter att förändra vården för att tjäna pengar på de sjuka. Men det handlar inte enbart om att förändra synen på människorna och övergå från att kalla de patienter till klienter eller kunder, även arbetssituationen för anställda inom dessa företag för(ändras)sämras.  

T.ex. läste jag om ”jättebra avtal” där de 7 timmar man sover och ska finnas till hand för ”klienterna” när de behöver hjälp (jour)inte längre räknades som arbetstid. Enligt EU:s arbetstidsregler ska ett jobb inte klassas som jour då arbetsgivaren kräver fysiskt närvaro på arbetsplatsen. Man ska, med andra ord, få betalt för hela natten!

FAKTA:

Carema ägs till 15, 94 procent av Singaporiska staten.  75,01% ägs av ett högrisk kapital bolag; 3i Group plc och 3i fonder, hög avkastning inga investerigar.

DN har i vanlig seriös ordning rangordnat TV-serier som påstås påverka människors liv. De påverkar människors stil (mode, trender etc, t.ex. Sex and the city), människors relationer, människors utbildningsval (CSI), vad man ”tror på” (t.ex. UFO:n, kopplat till serier som arkiv x) och till och med får oss att vilja skaffa ett stammis-ställe likt de i ”vänner” och ”seinfeld”.

Känner du inte igen dig?

Det kanske beror på att du gör en oppositionell kodning av meddelandet som det så fint heter i medie-och kommunikationsvetenskap, vilket kort kan sägas vara att du inte godtar den underliggande meningen som de som skapat dessa serier ”avser” (oftast är detta i sig en omedveten process där de som producerar serierna egentligen reproducerar mer än producerar)

Vilka skulle dessa underliggande meningar kunna vara i exemplen ovan? Naturligtvis går det att problematisera.  Man kan dock ställa sig en enkel fråga, vem tjänar på att vi likt pavlovs hundar reagerar på dessa stimuli? Att vi beter oss som människorna i serierna som vi väljer att identifiera oss med?

Om dessa serier bär ett budskap är det tydligt att det går hand i hand med ett vidare socialt och kulturellt sammanhang. Serierna ”erbjuder” livsalternativ som vissa av oss, likt pavlovs hundar, regerar på. Oftast är dessa kopplade till konsumtion. Vi ställs i en kommunikationssituation där vi, i egenskap av mottagare, ombes konsumera för att bli som våra idoler.

Det serierna erbjuder, i form av ”mening”, är därför inget mindre än en reproduktion av det samhällsystem som råder. Vill du vara en tuff och trendig tjej? Ja, då kan du vara som de i Sex and the city (och konsumera i massor). Vill du ha ett tufft yrke? Ja, då kan du bli polis eller kriminolog som de på CSI (som dessutom sätter dit alla oönskade samhällsvarelser) eller varför inte som advokaten Ally McBeal, eller som alla möjliga olika hälsovårdsfolk (företrädesevis läkare) i olika serier?

Om det förhåller sig så som DN artikeln vill göra gällande bekräftar det egentligen bara att vi reagerar likt Pavlovs hundar på en rad olika meddelanden. Det som saknas i DN:s konstaterande är dock vem eller vilka som tjänar på att vi reagerar på dessa stimuli?

Gårdagens stora nyhet var att nobels fredspris tilldelats Barack Obama. Motiveringen var att han genomfört extraordinära insatser för att stärka internationell diplomati och samarbete mellan folk (Människor i både Afghanistan och Irak nickar säkert instämmande).

På, vad är det? 8-9 månader har han hunnit genomföra extraordinära insatser som gagnar freden i världen, imponerande. Finns det kvar av det de rökte på nobelpris- komittén? De måste ha hallucinerat.

Presidenten själv verkar åtminstone ha självinsikt. ”Jag förtjänar inte det här”. Nej det gör du inte. Så sant. Svenska freds pekar på situationen i ovan nämnda länder, Irak och Afghanistan och menar att det är oacceptabelt att han tilldelats priset. Priset ska nog ses, menar många, som ett sätt att binda Obama till att handla därefter. 

Om vi nu inte drivs med i vågen av effekterna av pr-kampanjer som ska föreställa Obama som fredsduva så kan man analysera det hela konkret. Istället för att fyllas av förhoppningar grundade i retorik kan man fokusera på det som faktiskt skett under 8-9 månader.

För det första kan man konkret konstatera att Obama behöll en man från Bush-eran. Det var inte vilken man som helst. Det var Robert Gates. ”Krigsministern” från Bush-tiden.

Obama, brukar det sägas, ska dra tillbaka trupperna från Irak, men den som trodde att trupperna dras tillbaka för att freden är kommen misstar sig rejält. Det är ett strategiskt tillbakadragande för att ”frigöra resurser” till ett annat krig, Afghanistan.

När han tillträde makten gjorde han det med löften om en ny strategi för Afghanistan. Den nya strategin har resulterat i en fördubbling av militära trupper från USA i landet och en ökning av flygbombningar som drabbar civila. Lägg därtill att kriget nu även bedrivs inne i grannlandet Pakistan.

Även i andra delar av världen har USA fortsatt att bedriva krigsverksamhet. Direkt och indirekt med t.ex. militära rådgivare. Somalia, Colombia, Thailand, Filippinerna och Yemen för att nämna några.

USA motsatte sig en oberoende granskning av vad som hände i det senaste kriget i Gaza och Obama fortsätter med den omänskliga embargot mot Kuba.

Men han kan Obama. Han är en duktig retoriker. Så pass att motiveringen var, i motsats till det praktiska han åstadkommit beskrivet ovan, att han genomfört extraordinära insatser för att stärka internationell diplomati och samarbete mellan folk.

Det är märkligt att man kan tycka så olika om exakt samma sak. Det är två Moderater  som föreslår i en motion att regeringen tillsätter en utredning för att granska svt:s sändningar. Enligt de är nyheterna vänstervridna. (!)

När jag läste medie och kommunikationsvetenskap fick jag höra samma sak av en kille i klassen(han var ganska ensam om sin åsikt). ”Vänsterdominansen”  gällde även journalister som grupp och detta avspeglades i att nyhetsmedia- även dagspressen- alltid hade ett ”vänsterperspektiv”, enligt han.

När han ombads att precisera vari ”vänsterperspektivet” låg, var det naturligtvis svårare att få fram argument från hans sida. Det går ju inte att subjektivt känna i maggropen att det förhåller sig så, man måste lägga fram fakta som backar upp ens spontana känslouttryck eller ”paranoia”.

Samma person som reagerade på den här påstådda vänsterdominansen i svenska nyhetsmedier, som i hans värld var en antidemokratisk handling, reagerade inte på det odemokratiska när ämnet ägarkoncentration bland medier togs upp, inte bara i Sverige utan som ett grundläggande problem världen över.

När vi diskuterade reklam kanalerna var hans argument att om vi inte gillade det kunde vi ju faktiskt göra det revolutionära i sammanhanget- stänga av Tv:n eller byta kanal- ingen tvingade ju oss att titta. Allt ligger ju i individens makt så att säga (frågan uppstod då, varför inte han gjorde samma sak med svt kanalerna och därmed använde sin individuella makt och energi till det istället?)

I hans värld var ”vänsterdominansen” så pass att till och med kursen som gavs ut inom institutionen för kultur och medier vid Umeå universitet, med namnet ”makten- och motsåndets kulturer”, var en ”kommunistiskt” kurs, varpå den blev anmäld.

Killen som störde sig på ”vänsterdominansen” påminner om dessa två moderat herrar. De är demokrater eftersom de är emot ensidig rapportering i svensk nyhetsmedia. Samtidigt föreslår de att SVT ska granskas. Av vem? Jo, de svarar: Av oberoende människor (var finns denna släkte?).

Ropen på censur av åsikter och till och med kurser på universiteten kommer inte från vänster.

Att poliskåren har problem med förtroendet är inget nytt. Gårdagens nyhet om att polisers vanligaste brott utanför jobbet är kvinnomisshandel lär inte bättra på det.

Det är bra att sådana här ämnen tas upp. Bra därför att våldet mot kvinnor är ett strukturellt problem som bör tas på större allvar. Det låter sig dock inte förklaras  utifrån klass, etniska, religiösa eller yrkeskategorier.

Därför bör man inte söka efter förklaringar av kvinnomishandel i just yrket, polis. Det öppnar däremot för en diskussion om vilka individer som söker sig dit samt vilka antagningskrav man ska ställa på blivande poliser.

En sak som borde vara av största intresse är just frågan om vem man tror på både innan och i en efterföljande rättegång mellan en civil och en polis. Tror man mer på polisen därför att yrket i sig ger de mer legitimitet och auktoritet?I sådana fall är vi inte lika inför lagen som man gör gällande. Det är ett stort problem som borde diskuteras väl.

Det har hänt flera gånger och händer igen att de går fria efter att mycket talat för att de är skyldiga. Ju fler poliser som går fria från dom desto mer växer misstänksamheten, inte bara mot polisen utan mot hela rättssystemet.

Att föra debatter inom partier offentligt är att ropa på uppmärksamhet. En representant för Centern skriver ett inlägg om en annan Centerpartist, kallad islamist, på expressens sida 4, (debatt).

Är inte frågan en intern angelägenhet för Centern? Varför utesluts inte han om han inte passar in i centerns idéer efter en intern diskussion? Varför denna massmediala uppmärksamhet? (För övrigt ganska roande att se hur rik floran av medlemmar är)

Jo ni hittar svaret i att personen det diskuteras om sägs vara, islamist. Att Centern även vill vara med och plocka poäng och röster hos vissa grupper i samhället är uppenbart. 

Det är ganska intressant att islamister och fanatiskt religiösa personer i mång och mycket delar konservativa åsikter, kring t.ex. familj, kvinnans roll och religion med partierna till höger och i vissa fall till och med med avarterna till höger. De har nog mer gemensamt än vad de vill kännas vid. Trots det faktumet vill de alltid få det till att det är partierna till vänster som tillåter fanatism och ”kramar” om islamister.

Vänsterns värderingar kring samhälleliga institutioner går stick i stäv med religiösa fundamentalisters. Alltid. Högern kan inte alltid säga detsamma då religiösa fundamentalister även finns i bl.a kristen form.

På DN debatt kan man idag läsa om Socialdemokraternas skuggbudget. Även V och Mp har arbetat fram sina. I vanlig ordning kör oseriösa expressen med skrämseltaktik. ”S vill chockhöja skatten för de rika”.

”Chockhöjningen”, som det kallas, kommer att drabba människor som månadsvis har en inkomst på 115.000 kronor. De kommer att få betala 1700 kronor mer, enligt förslaget. Visst är det en ”chockhöjning”? 1700 kronor mer för de som har en lön på 115.000 kronor.

Det finns en uppfattning som tas för given i Sverige och det är att människor anser att vi betalar för mycket skatt. Den borgerliga nyhetspressen, som för övrigt skulle kunna pekas ut som en sådan agitator, skriver flitigt om detta.  Förra valet använde sig alliansen av missnöjet bland befolkningen kring de höga skatterna. De lovade skattesänkningar för alla. I praktiken slog det ut bäst för de som redan har gått om pengar. Det är fakta.

Skrämselpropagandan kring skatterna ses i användandet av rubriker i nyhetstexten. Ta t.ex Sydsvenskan rubrik: ”V vill höja skatter med 55 miljarder”. Expressen skriver samma sak. Expressen skriver till och med att det råder en stor spricka mellan partierna i opposition, allt för att ge det lite mer dramatik. Det finns ingen anledning att kalla tre olika partiers förslag för sprickor när skillnaderna faktiskt bygger på att man är tre olika partier med tyvärr för få nyanser.

Om människor nu anser att vi betalar för mycket skatt kanske oppositionen ska tänka efter varför denna missnöje växt fram. Personligen har jag inget emot att betala skatt på min oregelbundna- och oftast skamligt- låga inkomst. Jag skulle gärna betala mer skatt- om det som pengarna används till verkligen avsätts till sociala långsiktiga ändamål. Jag tror inte att jag är ensam om att tänka så.

Problemet är att vi sedan 1990-talet har sett  en försämring av offentlig sektor och då växer det naturligtvis fram missnöje med ett system som inte levererar det den lovar. För trots de enorma skatteintäkterna har vi sett nedskärningar och besparingar i allt vad offentlig sektor är. Resultatet, ett ottrygare samhälle. Härvid ligger en stor del av problematiken.

Missnöjet med de sociala konsekvenserna av tidigare regeringars förda politik  ledde till maktskifte förra valet. Tyvärr ett maktskifte åt fel håll eftersom det hade krävts än mer hårdför vänsterpolitik mot nedskärningar och besparingar.

Den spanska tidningen, El pais, skrev den 8 maj i år hur några i EU-parlamentet uttalade sig om situationen i Venezuela;

De var djupt oroade över hur demokratin försvagats i Venezuela vilket i sin tur kunde leda till en kollaps av densamma eftersom mer och mer makt hade samlats kring den auktoritära presidenten Hugo Chavez. EU uttalade även sin solidaritet med oppositionen i landet.

Chavez är inte populär i Spanien (framförallt inte hos medierna). Den som däremot togs emot som en rockstjärna är Colombias president, Alvaro Uribe på besök i landet.

Uribe reser runt i Europa och Spanien utan att framkalla reaktioner hos samma människor som var ”djupt oroade” över situationen i Venezuela. Samma människor som såg/ser en fara i att Venezuela kunde/kan förvandlas till en diktatur ser inte vad som skett/sker i Colombia. Hur är det möjligt?

Colombia går igenom en humanitär katastrof vilket konkret betyder bl.a.  fördrivning av civila, utomrättsliga avrättningar, massiva arresteringar, tortyr, bombningar och beskjutning på försvarslösa bönder.

Uribe bär huvudansvaret för detta, ingen annan. Istället hyllas han som en stor ”demokrat” på sin resa.

Under Uribes tid som president har flera organisationer avslöjat hur staten t.ex. bedriver jakt på människorättsaktivister. De anklagas på felaktiga grunder för att tillhöra gerillorna. Det är allmänt känt att flera organisationer (bönder, ursprungsbefolkning, fackliga, politiska partier) utsätts för sabotage,hot och mord.

Man uppskattar att fler än 600 personer aktiva i olika fackliga organisationer mördats. Mellan 2002 och 2008 har fler än 14.000 mord med politiska motiv ägt rum och man har avrättat- utan rättegång- mer än 1500 människor som sedan presenterats som gerillamedlemmar ”dödade i strid”.

I den upp-och-ned-vända-världen är Uribe demokrat och Chavez diktatorn och vi bör vara mer rädda för vad Chavez kan komma att göra än vad Uribe redan gör.

Idag dog den argentinska och latinamerikanska sångerskan Mercedes Sosa. Jag har tidigare skrivit om henne. Ni hittar det under kategorin ”musik med budskap”.

Hennes sånger och kamp för ett rättvisare latinamerika kommer aldrig att glömmas. Du kommer att vara saknad Negra.

Hasta siempre compañera!

Då har Irlands folk sagt Ja till fördraget. Europa är glad. Det var bra för Europa.Glädjen delas av Svenska politiker likaså. Bara att tuta och köra.

Den som har bra minne minns att Irland redan röstat i frågan. Den gången röstade folket NEJ. Ett nej var naturligtvis ett hårt slag mot demokratin och det krävdes ett omval så att irländarna demokratiskt nog röstade rätt den här gången. Nu har de röstat JA och det lär inte bli några fler demokratiska omröstningar kring detta…

I svåra ekonomiska tider, med massarbetslöshet och åtstramningspolitik, exploaterade JA sidan skickligt rädslan bland människor. Rädslan att ett NEJ skulle förvärra situationen än mer för irländarna. Ett nej skulle skrämma Europa och med det alla utländska investerare.

Vilken tur att de nu röstat rätt så att alla investerare kan känna sig lugna. De behöver inte vara oroliga för nya omval. Den demokratiska principen gäller så länge folket röstar ”fel”.