I Chile är Familjen Parra vida känd. Utanför landets gränser är förmodligen Violeta Parra den mest kända av dem men i familjen finns flera generationer som ägnat sig åt kulturell verksamhet. Bland annat finns poeten, Nicanor Parra, folkmusikerna, Lautaro, Eduardo och Roberto Parra bara för att nämna några.

I andra generationen finner vi Angel Parra. Angel Parra är son till Violeta och föddes i den chilenska hamnstaden, Valparaiso, 1943. Hans föräldrar skiljer sig när Angel är fem år och redan då uppträdde han och sjöng på en cirkus.
I slutet av 1950-talet spelar han in en skiva tillsammans med en grupp som heter ”los norteños” och i tidig 1960-tal arbetar han inom både den chilenska och uruguayanska televisionen. Efter att ha rest till Europa tillsammans med sin mor och sin syster, Isabel Parra (även hon en mycket erkänd sångerska som ska tas upp i ett senare tillfälle) grundar de ”el duo de los Parra” och kommer på idéen att bilda ”La peña de los Parra”. ”Peña” är i Chile en slags kulturell träff där man tillsammans läser poesier, sjunger och umgås. Det var under dessa ”peñas” som även artister som Victor Jara, Patricio Manns och Rolando Alarcon uppträdde.
1964 spelar Angel in sin första skiva och strax därefter är han med och hjälper till i bildandet av ännu en stor musikgrupp i Chile, Quilapayun. Sålunda blir Angel en centralfigur i det som omnämns som ”la nueva canción” (den nya sången), där syftet är att sjunga om saker som sker i det verkliga sociala livet som många gånger präglades av ekonomisk misär.
Angel Parras musik består av politik, kärlek och typisk chilensk folklore som den här sången
Angel Parra blev en symbol för vänstern i Chile och stödde Unidad Popular och den marxistiske folkvalde presidenten i landet, Salvador Allende (1970-1973).
När Pinochet tillsammans med andra militärer genomförde militärkuppen, 1973, fängslades Angel Parra. Han fördes först till nationalarenan och sedan till ett koncentrationsläger i Chacabuco.
Efter detta tvingades han att lämna landet. Han levde i både Mexico och i Frankrike. Där fortsatte han att producera musik och föra de många chilenares talan om de orättvisor och grymheter som befolkningen utsattes för av den brutala militärregimen.
Idag är Angel Parra en ikon i den chilenska musiken.
En av hans finaste sånger, som handlar om kärlek, är ”Cancion de amor”, som helt enkelt betyder, ”en kärlekssång”. I den sjunger han om kärleken och han nämner bergskedjan (Anderna) och havet (Stilla havet) som för en chilenare är symbolen för landet. Det finns inget man älskar mer än dessa. Därav styrkan i hans ord när han säger att hon ”kan ta ifrån honom bergskedjan och havet”. Översättning finns under videon.
Du kan ta livet av mig, om du vill
Min kärlek kommer du inte att ta död på,
Jag hyser hopp om att åter förföra dig.
En gång gav du dig helt till mig, det kommer jag aldrig att kunna glömma.
Min älskade, min Älskade.
Du kan ta ifrån mig luften, som jag behöver för att leva
Men du kan inte ta ifrån mig styrkan som föddes inom mig
När du gav dig i kropp och själ till mig en april månad.
Min älskade, Min älskade.
Du kan ta ifrån mig bergskedjan och även ta ifrån mig havet,
Men du kan aldrig ta ifrån mig att jag älskar dig mer och mer.
Det som mellan två sås ska mellan två vårdas.
Min älskade, Min älskade.
juni 19, 2009 at 7:17 e m
Mycket vacker musik! härlig presentation, fortsätt med det!
juli 1, 2009 at 10:51 e m
Hola Angel: Mi nombre es Claudio y vivo en Estocolmo, una vez por los años 90, tuvimos la opurtunidad de conversar y tocastes con mi guitarra tus canciones y yo toque algunas canciones con mi hermano Marco, en un lugar de la cuidad vieja (Gamla Stan)que se llamaba Samboronbom, la cosa es aabo de grabar mi primer disco que se llama, Es lo que hay y me gustaria enviartelo, tambien tienes un amigo por aca y por esos años siempre el nos enviabas saludos.
Un abrazo, Claudio Torrejón Hernández, http://www.myspace.com/condormago
juli 7, 2009 at 3:49 e m
Hej du,
Nice music. Vad heter de som sjunger ”No, no, no, yo no quero la Guerra”?
Allt väl annars. Ska försöka blogga lite nu i sommar!
juli 20, 2009 at 9:03 e m
A tener envidia sana nuevamente…
El primero voy a escuchar Arriba en la cordillera EN VIVO
Te quiero y extraño!