Victor Jara känner de flesta igen. I hela världen blev hans tragiska död, orsakad av den chilenska armén 1973, uppmärksammad. I Sverige gjorde Hoola Bandoola en mycket vacker sång till hans minne. Även Vreeswijk spelade in en hel skiva med sånger av Victor Jara. En av Jaras mest kända sånger framfördes av Vreeswijk på svenska, ganska bra översatt och omgjord från spanskan. Det är dock inte en ordagrant översättning.
Victor Jara föddes i de södra delarna av Chile. Hans mor dör när Victor är 15 år gammal och efter några år hamnar han i Santiago. Han blir antagen på teater linjen i Universidad de Chile och han börjar producera egna sångtexter. Tillsammans med Violeta Parra, Quilapayun, Inti-Illimani, Patrico Manns och flera andra chilenska artister är det de som startar la nueva cancion.
Victor Jara var medlem i det chilenska kommunistpartiet. I egenskap av kommunist och som symbolen för kulturen som provocerade den chilenska eliten blev han brutalt torterad och senare avrättad i samband med militärkuppen i Chile 1973. Hans kropp hittades dumpad på en väg i utkanten av Santiago med 41 kulspruteskott.
När man berättar om Victor Jaras musik och vill få en publik att lyssna på hans sångtexter är det svårt att välja ut en. Dessutom är flera redan kända i Sverige på grund av att Victor Jara uppmärksammats väldigt väl här. Te recuerdo Amando (Jag minns dig Amanda), El cigarrito (fimpen), El arado (plogen), Manifiesto (manifesto) och El derecho de vivir en paz (rätten att få leva i fred) är välkbekanta sånger.
Jag har därför valt ut en, för den svenska publiken kanske, mer okänd sång. En sång som dock visar den enkelhet och storhet som Jara besatt både musikaliskt och lyriskt och det sociala skarpa budskapet som alltid fyllde hans texter. Sången heter ”El hombre es un creador” (Mannen/människan är en skapare). Översättning finns under videon.
I likhet med många andra lärde jag mig redan som barn att svettas
Jag visste inte vad en skola var och inte heller kunde jag leka
De drog mig tidigt på morgonen ur sängen och
tillsammans med min far växte jag upp med arbetet.
I ren skicklighet gav jag mig ut för att vara;
snickare, stuckatur, murare, rörmokare och svarvare.
Oj vad det skulle ha varit bra om man fått instruktion
efter allt så är mannen/människan en skapare.
Jag reser ett hus eller bygger en väg
Jag tillsätter vinen sin smak, gör så att fabrikerna hålls igång.
Jag går ner i den djupa jorden och erövrar höjderna.
Jag vandrar bland stjärnorna och gör en fåra i det täta.
Jag lärde mig herrens, ägarens och patronens språk
De har dödat mig så många gånger förr för att jag höjt min röst
Men från marken reser jag mig upp med hjälp av mina händer
därför att jag nu inte längre är ensam, därför att vi nu är många.
Etiketter:chile, Latinamerika, Musik, Socialrealism, Victor Jara
Ett svar till “Victor Jara”