Det är sällan våra tidningar har djupa reportage från andra delar av världen. Ju längre bort från vår kulturella och geografiska kontext desto svårare att hitta sådana.
Idag kan vi läsa dock en ”djup” och allmänbildande reportage om det höga antalet ”skönhetsoperationer” i Argentina. Vi får stifta bekantskap med en som gjort en sådan både för rynkor och bröst, med en som vunnit chansen att få större bröst på lotto och så slutligen med en kongressledamot som vill förändra idealbilden.
Givetvis ska man inte förringa problemet. Den finns där. Men varför fokusera bröstförstoringsproblemet utifrån medelklassen och överklassens dilemma?
Om man nu ändå ska diksutera ett så pass ”viktigt” socialt problem i Argentina, skulle inte det varit intressantare för kvinnokampen att diskutera det faktum att många ur de lägre klasserna anammar de här normerna och samtidigt lever sin tragedi i och med att de inte har råd att ”köpa sig snygg”? Istället tvingas de genomföra sina operationer hos skumma företag som många gånger till och med lurar dem, vilket även tas upp i artiklarna. Diskutera hur normer och ideal skapas i ett samhälle och vilka katastrofala följder det får för de som inte kan leva upp till dem?
Den chansen man har i och med att man arbetar i etablerade medier är unik. Man har chans att nå en bred och stor publik. Reportage om andra delar av världen förtjänar att ta upp viktigare sociala teman för länderna i fråga. Det är självklart att det är en bedömningsfråga om vad som är ”viktigt” och vem som ska avgöra detta. Självklart.
Men i Argentina finns djupare sociala problem som absolut är viktigare och mer angelägna om att få uppmärksamhet utanför landets gränser än bröstförstoring.
Argentina är landet som för några år sedan gick i konkurs (med all social kaos som detta innebar). I veckan har t.ex ursprungsbefolkningen och bönderna i Salta genomfört demonstrationer därför att deras jord tagits ifrån dem och samtidigt har mer och mer av den här jorden förgiftats. Är inte det en social tragedi värd att få uppmärksamhet för omvärlden? En bedömningsfråga, så klart.
Flera nyheter har kommit om att man utnyttjar barn i arbetet på olika fält i Mendoza. Under inhumana omständigheter genomför de sitt arbete. Ett viktigt socialt problem som även den förtjänar uppmärksamhet. Plundringen av skogen och böndernas jord i Cordoba likaså.
Det finns än fler viktiga sociala problem att göra reportage om.
Tydligen är kvinnobröst problematiken i Argentina viktigare för omvärlden att få reda på än de andra exemplen. Synd.
Etiketter:Argentina, Bröst, Feminism, Latinamerika
Jag hade vissa invändingar mot ditt inlägg – tills jag läste artiklarna. För jag tycker visst man kan skriva om bröstoperationer i Argentina. Tycker förövrigt att det är ganska intressant att Argentina är ett av de länder i Sydamerika där skönhetsoperationer är mest förekommande. Varför är det så?
Visst finns det betydligt viktigare saker att skriva om, men det ena behöver ju inte utesluta det andra. Samtliga tre artiklar i Sydsvenskan var dock för korta för att det överhuvudtaget skulle finnas rum för någon analys. Tämligen substanslöst och anmärkningsvärt att man har skickat en reporter ända till Argentina för att skriva sådan här blaj-artiklar.
Nadia- Nej det ena behöver inte utesluta det andra. Men vad tycker du är viktigast för den svenska befolkningen att veta om vad som sker i Argentina? Bröstförstoring eller att t.ex. ursprungsbefolkningen fråntas sin mark och att småbarn får arbeta under inhumana förhållanden?
Din fråga om varför jag tror att det är så? Vet inte. Skulle kunna spekulera i det faktum att länder som Argentina, Chile och Uruguay är så präglade av de värderingar den vita medel-och överklassen har. Där är det fint att vara vit och fult att vara indian eller mörk. Du skrev själv om fenomenet ”pelolais” i Chile.
Sedan tror jag att det är en bra ekonomisk affär. Tuta in folk att de ska vara missnöjda med sig själva och sitt utseende och så öppnar du upp kliniker och säljer varor som kan åtgärda deras fulhet- Bara de betalar.
Du vet hur befolkningen i Chile ser ut. Det finns vita och blonda människor. Men varför ska all reklam i det landet visa en vit familj med småbarn som har blåa ögon och blont hår när majoriteten av befolkningen inte ser ut så?
Den här självförakten för den egna identiteten skapar hysterin om att försöka se ut som idealbilden.